Skip to content

Dissertation Engelska Sjukan

Vad är rakit?

Rakit Från US Centers for Disease Control and Prevention.

Rakit eller engelska sjukan är i de flesta fall en uttalad och långvarig brist på vitamin D hos barn. Vitamin D hjälper kroppen att ta upp kalcium och fosfat som barn behöver för att bygga upp starka ben. Bristen på D-vitamin gör sig särskilt gällande runt tillväxtzonerna i de långa benen, något som leder till tillväxthämning och försenad skelettutveckling. Barnens ben blir mjuka och försvagade. När barnet börjar gå kommer viktbelastningen att leda till att benen böjer sig utåt – och orsakar uttalad hjulbenthet.

Namnet engelska sjukan härstammar från tiden kring 1900-talet då tillståndet var vanligt förekommande (endemiskt) i större städer i England.

Rakit var tills för några år sedan i det närmaste utrotat i Sverige. Under de senaste åren har förekomsten ökat någon, men nästan uteslutande bland utlandsfödda.

Orsak

Främsta orsaken till rakit är för lite D-vitamin i kosten och/eller för lite solljus. Ultravioletta strålar leder till att vitamin D bildas i vår kropp. Normal solbestrålning av huden under sommarhalvåret täcker i de flesta fall behovet av vitamin D för hela året. Om soltillgången blir för sparsam säkras upptaget av vitamin D från kosten och vi får tillräckligt med vitamin D.

Det händer ibland att upptaget av vitamin D via kosten är för lågt. I den fattiga världen är orsaken undernäring. I vår del av världen är förklaringen ofta tarmsjukdomar som ger nedsatt upptag av fett i tarmen, som vid celiaki och korttarmsyndrom. Eftersom vitamin D är ett fettlösligt vitamin leder det nedsatta fettupptaget i tarmen även till stört upptag av vitamin D.

I Sverige ser vi såsom i andra västländer en ökning av förekomsten av rakit. Det beror främst på en ökad förekomst bland utlandsfödda. Mörk hud gör att mindre solljus tränger genom huden, och dessutom är solmängden mycket mindre i Norden än i deras ursprungliga länder. Kvinnor som bär heltäckande klädsel och därmed inte exponerar sin hud för solljus, löper större risk att drabbas av rakit.

Barn till mödrar med låga D-vitaminnivåer i kroppen kan födas med rakit. Om de dessutom ammas och inte får extra tillförsel av vitamin D kan detta påskynda utvecklingen av rakit.

För tidigt födda barn löper också risk att drabbas av brist på D-vitamin, och därmed minskat upptag av kalcium och fosfor. För övrigt finns det en lång rad sällsynta sjukdomar som kan ge brist på vitamin D.

Vilka symtom och tecken kan föreligga?

Tillståndet ger först och främst symtom och fynd under nyföddhetsperioden och i puberteten, vilket beror på hög tillväxthastighet vid dessa tidpunkter. De mest typiska förändringarna är böjda ben (hjulbenthet), ökad tendens till frakturer och hämmad längdtillväxt. Blodprov kan visa onormala värden av kalcium, fosfat och paratyreoideahormon (bisköldskörtelns hormon). Röntgenbilder av långa rörben, till exempel i underarmen, visar typiska röntgenförändringar.

Behandling

Förebyggande

Tillräckligt med solljus eller en kost som är rik på vitamin D förebygger rakit. Intaget av vitamin D i Sverige är klart lägre än den rekommenderade mängden för kvinnor. Vitamin D-tillskott rekommenderas till alla gravida. Alla barn under två år skall ha D-vitaminprofylax (10 mikrogram per dag i form av D-droppar), detta gäller i synnerhet barn med mörk hy. Den allmänna rekommendationen är fortsatt profylax under tiden oktober till och med mars till minst fem års ålder. Också äldre som tillbringar lite tid utomhus rekommenderas tillskott med 10 mikrogram D-vitamin per dag. Det kan vara förnuftigt och är helt ofarligt för utsatta personer som äter lite eller ensidigt (barn, ungdomar, äldre, sjuka) att ta tillskott av multivitamin "för säkerhets skull". Fet fisk, margarin, smör och mjölk (lättmjölk eller mellanmjölk, ej helmjölk) är de livsmedel som innehåller väsentliga mängder av vitamin D.

Kosten blir en viktig källa till vitamin D när huden får otillräckligt med solljus. Bröstmjölk innehåller enbart lite vitamin D och extra tillskott av vitamin D är nödvändigt hos barn under de första två levnadsåren. På många håll har man numera börjat med D-vitamindroppar redan vid en veckas ålder och detta gäller i synnerhet barn med mörkare hudfärg. Barn som inte dricker mjölk eller äter mjölkprodukter löper också risk för kalciumbrist och behöver därför dagligt vitamintillskott under vinterhalvåret även efter två års ålder.

Behandling vid konstaterad rakit

Två till fyra månaders behandling med högre dos vitamin D (D-vitamindroppar) är tillräcklig behandling både av akut brist och för återuppbyggnad av reserver. Vid svår rakit krävs initialt även extra tillskott av kalk (kalcium). Efter den tiden gäller vanlig förebyggande behandling.

Prognos

Riktig behandling gör barnet friskt. Även böjda ben kommer under loppet av några år att räta ut sig.

Vill du veta mer?


På grund av förändrade kunskaper, brist på konsensus bland auktoriteter inom området, speciella omständigheter i varje enskild konsultation och mänskligt felhandlande kan inte Medibas garantera att all information i Medibas är korrekt och fullständig i alla avseenden.

-Människorna kommer till liv via de här registren, man riktigt ser barnen när de springer två trappor upp till bostaden, säger Marie Johansson kommunarkivarie i Kalmar.

Formulären består av två sidor. Den ena sidan är ifylld av skolläkaren. Där kan man se hur mycket barnet vägde, längd och vilka sjukdomar de hade. Inte allför sällan har läkaren skrivit att barnet var klent.

På den andra sidan i hälsoregistret har läraren eller föräldrarna skrivit bland annat hur stor bostaden var, vilket väderstreck bostaden vette mot och om bostaden hade tambur.

Det står också vilken tid barnet gick upp på morgonen, hur många måltider lagad mat barnet fick och hur många koppar kaffe barnet drack.

Man kan fråga sig om kaffet redan då sågs som ett problem. På folkskoleseminariet i Kalmar utarbetades ett arbetsblad för hälsolära i slutet av 1920- talet som propagerade FÖR mjölk och MOT kaffe. Lärarinnorna delade ut arbetsblad i klasserna varav ett illustrerade devisen ”vit mjölk för vita barn och svart kaffe åt svarta barn”.

Vad barnets föräldrar arbetade med skrevs också in i registret. Där kan man läsa om yrken som inte lägre är vanliga. Bland papporna hittar man till exempel badkarlar och lokeldare, bland mammorna skurerskor.

I ett av hälsoformumlären från 1918 läser man om lille Gösta som får kokt vatten och bröd till frukost. Han väger bara 22 kilo och är 126 cm lång. Läkaren skriver att han är klen.

Lilla Gunhild får kaffesurrogat och smörgås till frukost.

-Man får tänka att det här är efterkrigstid och att det inte var lätt att få tag i kaffe under kristider, berättar Marie Johansson.

1918 härjar också Spanska sjukan i Kalmar. Det var en influensa som tog mer än 34 000 människors liv i Sverige. Hälften av befolkningen insjuknade. Det sätter också sina spår i arkiven. Marie tar fram en examenskatalog från läsåret 1918- 1919 och visar att nästan hela klassen var frånvarande mellan den 16 och 29 oktober.

I skolläkarens årsberättelse läser man att 478 elever i Kalmar insjuknade i Spanska sjukan varav två elever i småskolan dog. Totalt dog sex elever det läsåret.

Skolhälsovården organiserades i slutet av 1800- talet i Sverige efter att man fastställt att hälften av eleverna i skolorna hade allvarsamma, långvariga sjukdomar eller åkommor.

Barnsjukdomar

Asbjörg Westum är filosofie doktor i nordiska språk och har skrivit en avhandling om folkliga barnsjukdomar förr. Hon betonar att det är just folkliga barnsjukdomar hon undersökt. Det vill säga sjukdomar som inte motsvarar det vi vetenskapligt definierar som sjukdomar idag.

Engelska sjukan, eller rakitis, var en utbredd barnsjukdom förr. Genom D- vitaminbrist mjukades skelettet upp och kroppen deformerades. En bidragande orsak till att sjukdomen blev så stor var att barn enligt folktron inte skulle vistas ute i solen innan två års ålder. På så sätt gick de miste om det naturliga D- vitaminet.

När sedan potatisen blev vanlig i kosten på 1800- talet ersatte den kött. Potatisen innehåller inga D- vitaminer vilket däremot köttet gör.

Sjukdomen hade olika benämningar beroende på var man bodde. Ris, skäver eller såg var vanligt förekommande benämningar.

Men det var många symptom som rymdes inom sjukdomsbegreppen. Ett barn som var ovanligt mager eller såg annorlunda ut kunde vara drabbad av riset enligt människors tro. Det betydde att ett helt friskt barn som såg lite annorlunda ut kunde anses som sjukt.

- Det är viktigt att komma ihåg att man förr inte kände till smitta. Sjukdomar var något som kom utifrån och berodde på underjordiska väsen eller onda människor som satt sjukdom på folk. Sjukdomar var som ett väsen.

Hur botades då ris. Ett vanligt sätt var jorddragning, berättar Asbjörg. Då grävde man en grop dit barnet fördes inlindat i ett lakan. Barnet bars av två personer varav den ena skickade barnet genom jordgången och den andra tog emot.

Ingen fick prata under ceremonin och det skulle helst ske på en torsdagnatt eftersom torsdagnätterna var magiska enligt folktron. Detta skulle upprepas tre torsdagar efter varandra.

Asbjörg berättar att den hon kommit i kontakt med som senast var med om jorddragning är född 1957.

Asbjörg berättar att hon inte letat i kyrkböcker utan läst och lyssnat på intervjuer som finns samlade på landets Dialekt och ortnamsarkiv. Länk till:  

Asbjörg Westums avhandling heter ”Ris, skäver och skärva. Folklig kategorisering av några barnsjukdomar ur ett kognitivt semantiskt perspektiv”.  

Vad betyder vitblodsjuka och innansveda?

Sveriges Släktforskarförbund har gett ut en bok som heter ”Svenska sjukdomsnamn i gågna tider”. Den är skriven av apotekaren Gunnar Lagerkranz.

Länk till:

I boken kan man läsa mer om 900 sjukdomar. Vem vet idag vad Ängselsjukan, Fängelsetyfus och Ryggmärgstvinsot betyder?

Släktsjukdom blir bok

Skälen att börja släktforska är många och av vitt skilda slag. För Helena Willén i Halland handlar det om att förstå hur en sjukdom i släkten har format personligheterna, livet och vardagen.

Helena Willén är psykolog och hon tänker skriva en bok om sin familj i skuggan av sjukdomen myetonisk dystrofi. Det är en ärftlig muskelsjukdom som också i värsta fall skapar mentala förändringar.

Den ärvs dominant, dvs antingen får man den eller inte, anlagen kan inte ligga och gro i väntan på nästa generation. Den brukar visa sig första gången någonstans i 20-30 årsåldern, dvs när de flesta skaffar egna barn. Helena kommer ihåg när hon själv fick reda på att sjukdomen fanns i familjen.

-Jag minns mycket väl när mamma kom hem från sjukhuset och första gången hade fått ett namn på sin sjukdom.

Mamman hade också fått reda på att den ärvdes dominant, dvs att det var 50 procents risk att var och en av Helena och hennes tre syskon bar på sjukdomen.

-Jag var i 10-årsåldern den gången och då blev jag inte skrämd – en 10-åring blir inte skrämd av att man kanske kan bli sjuk när man blir i 30-årsåldern, säger Helena Willén. Men det lägger sig i bakhuvudet, och hänger med i medvetandet genom livet.

Idag går det att med ett enkelt blodprov testa sig för att veta om man bär på sjukdomen myetonisk dystrofi eller inte.  För Helenas mamma, mormor och mormors bror som var några av alla dem i släkten som dött i sjukdomen var det inte lika lätt. Helena som har tre syskon, ett av dem var en bror som dog av sjukdomen i somras, funderar mycket på hur hennes mamma resonerade när de kom till världen.

-Vad tänkte hon när hon skaffade alla dessa barn, och vad tänkte hon när hon blev allt sjukare? Funderar Helena Willén. Hon är psykolog och det gör att hon har ett tydligare fokus än de flesta av oss på till exempel banden mellan mor och dotter.

-Jag vet att min mamma hade väldigt starka band till min mormor – som också var sjuk, och jag drivs av frågor som ”Vad finns i människors huvud, vem är jag, vad vill jag göra med mitt liv?”

Helena testade sig inte själv förrän sent.  Möjligheterna att testa om man bär på den här sjukdomen eller inte är ganska ny. Men när en ny generation var på gång i familjen blev det viktigt för henne.

-Jag testade mig för ungefär ett år sedan i samband med att mitt barnbarn föddes. Den här sjukdomen kan nämligen bli allt svårare för varje generation. Så Helenas oro var att hon kunde ha sjukdomen fast den aldrig blivit så svår, fört över den till sin dotter som i sin tur fört över den till sin dotter, och i den tredje generationen skulle den i värsta fall kunna bli mycket svår att hantera.

Men testet visade att Helena var fri från släktsjukdomen, tack vare det enkla blodprovstestet, ett test som hennes mor och mormor aldrig kunde göra.

-Nej, jag tror att min mamma förstod att hon hade sjukdomen ungefär vid den tidpunkten då jag föddes. Och jag vet att läkaren rådde henne att inte skaffa fler barn, men hon fick ytterligare ett syskon efter mig.

-Hur hon tänkte då, det anar jag inte, säger Helena.

Helenas släktsjukdom kunde inte diagnosticeras förrän en bit in på 50-talet, och när hon letar efter spår av sjukdomen i kyrkbokföringen kan man ju undra vad där står.

-Muskelförtvining tror jag att det kan stå. Och om jag skulle hitta något som tyder på att en person var väldigt avmagrad och väldigt svag och kanske att det också står något om det speciella utseende de flesta får – då kan jag nog vara nästan säker på att de haft sjukdomen, tror Helena Willén.

På frågan vad vet du när du forskat klart som du inte vet idag svarar Helena:

-Då vet jag vem jag är. Jag tror att det handlar mycket om min relation till min mamma, och jag nystar upp banden tillbaka i tiden via henne. Och jag vet ju också att det här kommer att bli viktig information till forskarsamhället, till människor som arbetar inom den nya gentekniken, att förstå hur den här sortens sjukdomar också fortplantar sig psykologiskt.

-Förr i tiden levde man ju bara med det man hade – det fanns inte så mycket annat att välja på, säger hon.

Precis så var det för Helenas mormor. När sjukdomen, som hon aldrig fick någon riktig diagnos på bröt ut gällde det att försöka leva ett så vanligt liv som möjligt:

-Jag tror egentligen inte att hennes liv ändrade sig så mycket, för sjukdomen kommer gradvis. -Min mormor försökte försörja sig så gott det gick, hon hade bland annat fosterbarn och hade olika småjobb så länge hon klarade av det. Men de sista tio åren var svåra då hon blev lämnad av sig man och då var hon väldigt sjuk, slutar Helena Willén.